Det är en sak att få besked om ett dödsfall, en helt annan att hitta den offentliga annonsen – kanske söker du efter en förälder, en gammal vän eller en släkting du tappat kontakten med. Med över en miljon annonser på Familjesidan och arkiv som sträcker sig tillbaka till 1860 är chansen stor att du hittar den du letar efter – om du vet var du ska börja.
Antal dödsfall per år i Sverige: cirka 90 000 · Största plattformen för dödsannonser: Familjesidan.se · Antal annonser på Familjesidan: över 1 miljon · Typisk tid från dödsfall till publicering: 1–3 dagar
Snabböversikt
- Familjesidan.se tillåter sökning på förnamn, efternamn och dödsdatum (Familjesidan (Sveriges största annonsplattform))
- FamilySearch har en databas med historiska dödrunor som nås via Sök > Poster (FamilySearch (släktforskningsorganisation))
- En dödsannons innehåller normalt namn, ålder, dödsdatum och begravningsinformation (Lova Begravningsbyrå (begravningsbyrå))
- Westlings Begravningsbyrå rekommenderar att de närmast sörjande skrivs först, barn i åldersordning (Westlings Begravningsbyrå (begravningsbyrå))
- Exakt antal dödsannonser som publiceras årligen har ingen officiell sammanställning
- Hur länge annonser finns kvar på kommersiella sajter varierar mellan plattformar
- Andelen annonser som enbart syns i papperstidningar är inte kartlagd
- Familjesidan sorterar sökresultaten i tidsordning efter dödsdatum (Familjesidan (Sveriges största annonsplattform))
- Kontakta begravningsbyrå för att bekräfta begravningsdetaljer (Riksarkivets dödregister)
- Skriv i minnesboken på Fonus eller på den avlidnes minnessida (Riksarkivets dödregister)
- Sök i Riksarkivets dödregister om du behöver äldre uppgifter
Fyra nyckelfakta ger en koncis bild: antalet årliga dödsfall, den dominerande plattformen och hur snabbt annonserna dyker upp.
| Fakta | Värde |
|---|---|
| Årligt antal dödsfall i Sverige | cirka 90 000 |
| Största dödsannonssajten | Familjesidan.se |
| Antal annonser på Familjesidan | över 1 miljon |
| Typisk publiceringstid | inom 3 dagar efter dödsfall |
| Sökparametrar på Familjesidan | förnamn, efternamn, dödsdatum, dödsår, födelsedatum, födelseår |
| Historiska dödregister | Finns via FamilySearch, täcker från 1860 |
Hur kan man se dödsannonser på nätet?
Vilka webbplatser visar dödsannonser?
- Familjesidan.se – störst i Sverige med över 1 miljon annonser
- Fonus.se – erbjuder minnessidor där du kan tända ljus och lämna hälsningar
- DN.se – publicerar dödsannonser från Dagens Nyheter i digital form
De flesta av dessa sajter är kostnadsfria att söka i. En del lokala tidningar, som Sydsvenskan och Göteborgs-Posten, har egna arkiv med sökbara annonser.
Att söka på flera plattformar samtidigt, med samma sökvillkor, ökar chansen att träffa rätt – särskilt om den avlidne hade ett vanligt efternamn.
Är det gratis att se dödsannonser online?
Ja, både Familjesidan och Fonus är kostnadsfria för besökare. DN.se kräver prenumeration för att se äldre annonser, men de senaste visas ofta fritt. Begravningsbyråernas egna minnessidor är också öppna utan avgift.
Mönstret är tydligt: kommersiella plattformar som Familjesidan har tagit över som den primära källan för dödsannonser, samtidigt som traditionella tidningsarkiv blir mer svårtillgängliga.
Varför hittar jag inte dödsannons?
Kan dödsannonser vara privata?
- Ja, vissa familjer väljer att endast publicera i papperstidningar utan digital version.
- Andra annonser läggs enbart på begravningsbyråns egen sida, som kan vara svår att hitta via allmänna sökmotorer.
- Om den avlidne var folkbokförd i en annan kommun kan annonsen ha publicerats i en lokal tidning du inte känner till.
Hur länge publiceras dödsannonser?
De flesta webbplatser tar bort annonsen efter en tid – hur länge varierar. Familjesidan anger inget exakt borttagningsdatum. För äldre annonser (över några år) rekommenderas sökning i Riksarkivets dödregister eller på FamilySearch. En bra strategi är att söka på efternamn, ort och ungefärligt dödsdatum för att minska bruset.
Prova även variationer av stavning – särskilt i äldre annonser kan namn vara skrivna enligt äldre ortografi.
Sök först på endast efternamn och en ort. Om du får för många träffar, lägg till förnamn eller dödsår. Familjesidan sorterar automatiskt efter datum.
Konsekvensen: om du inte hittar annonsen direkt beror det ofta på plattformsval eller publiceringsmetod, inte på att annonsen saknas.
Vad skriver man i en dödsannons?
Vilka uppgifter ska finnas i en dödsannons?
- Namn, ålder och dödsdatum är obligatoriska.
- Begravningsplats, tid och datum för begravningen eller minnesstunden.
- Anhöriga listas – de närmast sörjande först, barn i åldersordning enligt Westlings Begravningsbyrås guide.
- Möjlighet att ange födelseort, dödsort och en kort beskrivning av hur dödsfallet inträffade.
Kan man inkludera en personlig dikt?
Ja, det är mycket vanligt med en dikt eller ett kort personligt meddelande. Många väljer en klassisk psalmvers eller en rad ur en populär sång.
“De närmast sörjande skrivs först och barnen i åldersordning. Det finns också möjlighet att skriva födelseort, dödsort och kortfattad beskrivning av hur dödsfallet inträffat.”
– Westlings Begravningsbyrå (begravningsbyrå)
Fonus och andra begravningsbyråer erbjuder färdiga mallar. En dödsannons är också ett sätt att nå bekanta till den avlidne och påminna om begravning och minnesstund, enligt Lova Begravningsbyrå.
Balansen mellan formella uppgifter och personlig prägel avgör hur annonsen tas emot – en alltför stel text kan upplevas som opersonlig, medan en alltför privat kan kännas malplacerad.
Hur söker man upp någon som gått bort?
Hur använder man dödsregister?
- Riksarkivet har ett dödregister för avlidna folkbokförda från 1860 och framåt – kräver viss sökvana.
- FamilySearch erbjuder en användarvänlig sökfunktion för historiska dödrunor: gå till Sök > Poster och ange namn, plats och datum (FamilySearch (släktforskningsorganisation)).
- Skatteverket har uppgifter om folkbokförda personer, men dödsorsak lämnas inte ut.
Vad är Riksarkivet för dödregister?
Riksarkivets dödregister är en databas över avlidna personer som var folkbokförda i Sverige. Det täcker tiden från 1860 till nutid och uppdateras kontinuerligt med uppgifter från Skatteverket. Registret används främst av släktforskare och myndigheter, men är öppet för allmänheten på vissa bibliotek och arkiv.
För att söka i registret behöver du oftast veta personnummer eller fullständigt namn och födelsedatum. Sökresultaten listar dödsdatum och sista kända adress.
“Hitta dödrunor på FamilySearch genom att använda sökfunktionen och ange namn, plats och datum. Du kan också använda Katalogen och välja plats och ämnet Dödsrunor.”
– FamilySearchs hjälpcenter (släktforskningsorganisation)
Det som skiljer register från kommersiella annonssajter är att register ofta kräver mer specifik information – men de har en betydligt längre historisk täckning.
Hur hittar man en dödsannons?
- Ange förnamn och efternamn i sökfältet på Familjesidan.
- Fyll i dödsdatum eller dödsår om du känner till det.
- Klicka på “Sök” – resultaten sorteras efter dödsdatum med de senaste överst (Familjesidan).
- Om du bara har efternamn och en ort, skriv orten i sökfältet tillsammans med efternamnet. Familjesidan filtrerar på ort om du anger den i rätt format (t.ex. “Stockholm”).
- Kombinera gärna med årtal.
- För äldre annonser, prova att söka på efternamn i kombination med dödsårtal på FamilySearch.
För den som söker på egen hand är tålamod och systematiska sökningar avgörande – de flesta träffar kommer på tredje eller fjärde försöket.
När du har hittat annonsen och deltagit i begravning eller minnesstund är nästa steg ofta att dokumentera dina egna minnen. Dödsannonser är inte bara praktiska meddelanden – de blir en del av familjehistorien. För efterlevande som hanterar en förälders dödsbo eller förbereder en minnessida kan sökarbetet kännas både tungt och tidskrävande. Sökaren bör börja med en plattform, notera sina sökord och bredda gradvis om man inte får träff.
Vanliga frågor
Kostar det att publicera en dödsannons?
Ja, i de flesta fall. Tidningar tar ut en avgift baserat på storlek och antal ord. Begravningsbyråer erbjuder ibland paketpris. Digitala minnessidor hos Fonus eller Familjesidan är däremot gratis för anhöriga, men vissa tilläggstjänster som blommor eller ljus kan kosta.
Kan man ändra i en redan publicerad dödsannons?
Det går sällan att ändra i efterhand, eftersom annonsen redan är tryckt eller publicerad. Vissa digitala sajter tillåter att du lägger till en minneshälsning i efterhand, men originalannonsen förblir oförändrad.
Vad är skillnaden mellan en dödsannons och en minnessida?
En dödsannons är ett formellt meddelande med uppgifter om dödsfall och begravning. En minnessida (t.ex. på Fonus) är en interaktiv plats där anhöriga kan lämna hälsningar, tända ljus och dela bilder – den kan uppdateras och finnas kvar under lång tid.
Hur länge finns en dödsannons kvar på nätet?
Det varierar. Familjesidan och Fonus har annonser kvar flera år, medan tidningsarkiv kan ta bort dem efter en tid. Riksarkivets dödregister är permanent, men innehåller inte annonsernas fulla text.
Kan vem som helst skriva en dödsannons?
Ja, i princip kan vem som helst publicera en dödsannons, men det är vanligast att nära anhöriga eller en begravningsbyrå gör det. Många tidningar kräver att annonsören styrker relationen till den avlidne.
Vilka tidningar publicerar dödsannonser?
I stort sett alla dagstidningar och lokaltidningar i Sverige. De största är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Även lokala tidningar som Nerikes Allehanda och Västerbottens-Kuriren har regelbundna avdelningar för dödsannonser.
Relaterad läsning

