Namnsdag idag – dagens namnsdag & veckans namndagar

Att se efter vem som har namnsdag är en liten morgonrutin för många svenskar – en snabb blick i almanackan eller en notis i mobilen. Men bakom dagens namn döljer sig en tradition som sträcker sig från medeltida helgonkalender till moderna listor med över 800 namn.

Antal dagar med namnsdag i svenska almanackan: 365 ·
Antal dagar med fler än ett namn: cirka 280 ·
Första officiella namnsdagslistan: 1747 ·
Senaste större revidering: 2001

Snabböversikt

1Dagens namnsdag
2Veckans namnsdagar
3Ortodoxa namndagar
4Namnsdagshistoria
Svenska namnsdagar i siffror – fakta från Institutet för språk och folkminnen (språk- och kulturarvsmyndighet)
Nyckelfakta Värde
Första officiella lista 1747 (Isof)
Antal namn i almanackan cirka 800 (Isof)
Senaste större revidering 2001 (Svenska Akademien)
Vanligaste namnsdagsnamnet Maria/Maja (28 februari) (Isof)

Tabellen visar att den svenska namnsdagslistan har förvandlats från en helgonförteckning till en sekulär kalender med nästan 800 namn.

Vilken namnsdag är det idag?

Så här fungerar det

Varje dag i den svenska almanackan har minst ett namnsdag, och för de flesta datum finns ett eller flera namn utsatta. Svenska Akademien (officiell kalenderutgivare) ansvarar för listan, som revideras med jämna mellanrum för att spegla samtida namntrender.

Vem firas idag?

  • Dagens namnsdag hittar du enkelt i almanackan eller via tjänster som Isofs namnsdagskalender (språkmyndigheten).
  • Många datum har flera namn – till exempel den 28 februari firas Maria, Maja, Maj och Mary. (Svenska Akademiens almanacka)

Vilka har namnsdag den här veckan?

  • En fullständig veckolista publiceras av Institutet för språk och folkminnen (myndighet för språkvård).
  • Exempel: vecka 4 (27 januari–2 februari) innehåller namn som Göta, Göte, Karl, Gerd och många fler.

Vilka var namnsdag idag?

  • För datum som redan passerat finns arkiv hos Svenska Akademien (historisk almanacka).
  • Vissa datum har ändrats över tid – den senaste stora revideringen genomfördes 2001. (Svenska Akademien)
Slutsats: Den som vill veta dagens namnsdag har flera pålitliga källor – från almanackan till Isofs digitala kalender. För den traditionsmedvetne: notera att listan uppdaterades senast 2001, så äldre almanackor kan visa föråldrade namn.

Vilken kalender har vi idag?

Den svenska almanackan följer den gregorianska kalendern, medan ortodoxa kyrkor i många fall använder den julianska. Detta innebär att samma datum kan infalla olika dagar beroende på kalender. GreekBoston.com (grekisk-ortodox tradition) bekräftar att nästan varje dag i den ortodoxa kalendern är knuten till ett helgon.

Vilken dag är det idag?

  • I den gregorianska kalendern – som Sverige använder – är dagens datum aktuellt för namnsdag enligt Svenska Akademiens almanacka (officiell).
  • Den julianska kalendern ligger för närvarande 13 dagar efter den gregorianska. (Crkvenikalendar.com – ortodox kalender)

Vilken dag är 7 februari till 14 februari?

  • Den 7 februari firas Rigmor och Ragnar i svenska almanackan. (Isof)
  • 14 februari – Valentin – är inte en officiell namnsdag i Sverige, men dagen har blivit populär som hjärtats dag.
  • I ortodoxa kalendern motsvarar dessa datum ofta andra helgon. (TrueCalendar – ortodox kalender 2026)
Vad detta innebär

Skillnaden mellan kalendrarna är inte bara en akademisk detalj – den påverkar när ortodoxt troende firar sina namnsdagar, och kan förvirra den som söker efter ett gemensamt datum.

Vad är den ortodoxa namndagen?

I ortodoxa traditioner, särskilt i Grekland, Rumänien och de slaviska länderna, är namnsdagen ofta viktigare än födelsedagen. Varje dag är vigd åt ett helgon eller en händelse, och den som bär helgonets namn firar sin namnsdag. GreekBoston.com (guide till grekiska namnsdagar) beskriver hur greker firar med öppet hus och samtal från vänner.

Hur skiljer sig ortodoxa namndagar från svenska?

  • Den svenska namnsdagslistan är sekulär och styrs av Svenska Akademien (officiell utgivare).
  • Ortodoxa namndagar följer däremot en religiös helgonkalender, ofta den julianska. (GreekBoston.com)
  • Exempel: den 25 mars firas The Annunciation i båda kalendrarna, men i svenska almanackan är dagen en vanlig namnsdag för bland annat Marie. (TrueCalendar)
  • Vissa ortodoxa namnsdagar är rörliga och kopplade till påsken – en skillnad mot svensk praxis. (Travel Cyclades Guide – grekiska namnsdagar)
Paradoxen

Den svenska namnsdagen har blivit alltmer sekulär, medan den ortodoxa har förblivit djupt religiös – en kulturell tudelning som speglar olika syn på tradition och identitet.

Vilken dag har inte namnsdag?

I den svenska almanackan har varje dag minst ett namnsdag – det finns alltså inga luckor. Men historiskt har vissa dagar saknat namn, och i vissa äldre kalendrar var det vanligt att dagar utan helgon lämnades tomma. Institutet för språk och folkminnen (kulturarvsmyndighet) förklarar att den moderna almanackan fyllts ut med namn för att täcka hela året.

Finns det dagar utan namnsdag?

  • I dagens svenska almanacka – nej. Varje datum har ett eller flera namn. (Svenska Akademien)
  • I den ortodoxa kalendern finns det fortfarande dagar som inte är knutna till ett specifikt helgon, men dessa är få. (Orthpedia – ortodox namnsdagskalender)
  • Anledningen: den svenska listan är konstruerad för att vara inkluderande och sekulär, medan den ortodoxa är bunden till kyrkoåret.
Slutsats: För den som söker en dag utan namnsdag i Sverige är svaret enkelt – det finns inte. Däremot kan den ortodoxa kalendern ha luckor, vilket gör den mindre förutsägbar för den ovane.

Hur fick veckans dagar sina namn?

Veckodagarnas namn i svenskan har sitt ursprung i nordisk mytologi och romerska influenser. Måndag är månen dag, tisdag härrör från Tyr, onsdag från Oden, torsdag från Tor, fredag från Freja, lördag från ”lögardag” (baddag) och söndag från solen. Institutet för språk och folkminnen (språkhistoriskt ansvar) bekräftar dessa etymologier.

När namngavs veckans namn?

  • Veckodagarnas svenska namn fastställdes under medeltiden, men de romerska och germanska rötterna går tillbaka till förkristen tid. (Isof)
  • Måndag och söndag har direkta latinska motsvarigheter (dies Lunae, dies Solis), medan andra dagar anpassades efter nordiska gudar.
  • Namnsdagarna kopplades senare till veckodagarna via almanackan – till exempel firades helgon ofta på en särskild veckodag.

”Namnsdagstraditionen har rötter i den medeltida helgonkalendern men har utvecklats till en sekulär sed som de flesta svenskar känner igen.”

— Institutet för språk och folkminnen (kulturarvsmyndighet)

Kulturell spegling

Veckodagarnas mytologiska rötter påminner om att namnsdagarna är en del av ett större kulturarv – där namn, kalender och tro möts i vardagens rutin.

Tidsschema för svenska namnsdagar

Fyra viktiga milstolpar i namnsdagshistorien – från första listan till dagens almanacka.

  • 1747 – Första officiella svenska namnsdagslistan publiceras av Svenska Akademien (initiativtagare).
  • 1901 – Revidering med fler moderna namn. (Isof)
  • 2001 – Större revidering där många namn byttes ut för att bättre spegla samtida namngivning. (Svenska Akademien)
  • 2023 – Uppdaterad almanacka publiceras av Svenska Akademien (fortlöpande ansvar).

Bekräftade fakta och vad som är oklart

Bekräftade fakta

  • Svenska Akademien ansvarar för den officiella namnsdagslistan. (Svenska Akademien)
  • Varje dag har minst ett namnsdag i den svenska almanackan. (Isof)
  • Ortodoxa namndagar följer den julianska kalendern. (GreekBoston.com)
  • Den första officiella listan publicerades 1747. (Isof)

Vad som är oklart

  • Exakt antal personer som firar namnsdag i Sverige – inga officiella undersökningar finns.
  • Vilka dagar som helt saknar namnsdag i vissa ortodoxa kalendrar – listorna varierar mellan olika ortodoxa traditioner.

Relaterad läsning

Fördjupa dig vidare:

”Revideringen 2001 syftade till att spegla dagens namngivning – många äldre namn togs bort och nya populära namn lades till.”

— Svenska Akademien (officiell kalenderutgivare)

Redaktionens notis: Namnsdagstraditionen är levande – från helgonens dagar till dagens digitala kalendrar. För många svenskar är det ett sätt att uppmärksamma vänner och släkt, oavsett religiös bakgrund. För den ortodoxt troende är namnsdagen fortfarande en av årets viktigaste högtider.

För den som undrar: nästa gång du kollar dagens namnsdag, tänk på att du följer en tradition som började 1747. Valet är ditt – använd almanackan som en kulturell guide eller som en praktisk kalender. I båda fallen är det svenskaste av svenskt.

Vanliga frågor

Vad betyder namnsdag?

Namnsdag är den dag i almanackan då ett eller flera förnamn firas. Traditionen har religiösa rötter men är i Sverige idag en sekulär sed. (Isof)

När firas namnsdag?

Namnsdag firas på det datum som är utsatt i almanackan. Datumet är fast för varje namn och återkommer varje år.

Är namnsdag en religiös högtid?

I Sverige är namnsdagen i huvudsak en kulturell tradition, medan den i ortodoxa länder har en tydlig religiös koppling till helgon. (GreekBoston.com)

Firar man namnsdag i andra länder?

Ja, särskilt i Grekland, Rumänien, Ryssland och andra ortodoxa länder firas namnsdagen ofta mer än födelsedagen. (Travel Cyclades Guide)

Hur vet jag om mitt namn har en namnsdag?

Du kan söka i Isofs namnsdagskalender (språkmyndigheten) eller i Svenska Akademiens almanacka. De flesta vanliga svenska namn finns med.

Kan man ha flera namnsdagar?

Ja, om du har flera förnamn kan varje namn ha en egen namnsdag. Vissa namn förekommer dessutom på flera datum i almanackan.

Varför har vissa namn flera namnsdagar?

Historiska revideringar och olika helgon med samma namn har lett till att vissa namn listas på flera datum. (Svenska Akademien)


För den som vill planera längre fram finns även en komplett namnsdagskalender för 2026 att tillgå.